Status

Musikstatus: Mycket musik på nya iPoden, mestadels medeltidsmusik just nu. Gjort små små framsteg med nya pipan och den lilla svenska verkar vara tät.

Bandstatus: Jobbade med E igår och kom fram till att vi har ännu en ny, fantastiskt bra medeltidsballad på gång. Antalet färdigställda låtar på senaste tiden: 0

Jobbstatus: Lutar mot sparken känns det som.

Spelstatus: The Witcher är bra. Vågat och trevligt. Så ja, du missar nåt John.

Bokstatus: Inga beställda böcker har dykt upp. Slöläser Dreams of unknown Kadath av Lovecraft. Lite seg.

Semesterstatus: Den här sommaren kommer att bli intensiv. Medeltidsveckan är bokad och klar så när som biljetter till färjan. Sen blir det kanske en sväng till Idre, en tripp till Ransäter, en strapats till Orsa, säkerligen lite Torsång, antagligen en del Uppsala/Stockholm samt mycket annat.

Skäggstatus: Jämnt. Långsamt men stabilt. Något tätare.

Domen närmar sig

Påsken har varit kanon. Inte för mycket ansträngning, alldeles för mycket smög. Åt godis tre dagar i rad, joggade noll dagar i rad. Hälsade på hemma i Järbo där allt var sig likt precis som det ska vara. Träffade storasyster och fina familjen Sporrong (avslöjande stjärtbilder finns i bilddagboken!). Fick en massa verktyg av far, sticksåg, slagborr, slipmaskin you name it. Allt som behövs för att kunna bygga en halvdan modellbåt eller bedriva tortyrkammare. It´s all good!
Värken sitter fortfarande i, och den beter sig precis som senast. Ryggvärk på en punkt som gör det hopplöst att vända sig i sängen, som sedan börjar krypa försiktigt ut i högerarmen för att slutligen bosätta sig en stund i armbågen. Måste göra om min spelstil.

I övrigt har jag läst Tom Strong, Alan Moores senaste skapelse. Den är kort och gott genialisk. Rekommenderas varmt till alla som gillar Alan Moore. Har även läst ut Torgnys Norrlands akvavit som var riktigt trevlig. Rolig var den också, flera gånger kom jag på mig själv med att något gubbigt tänka ”åhååååå hå hå!” åt roligheterna. Fortsätter med mer svenskt, Vem älskar Yngve Frej av Slas. Vi är alla fornminnen förr eller senare.

Appropå rubriken, snart borde vi få reda  på om jag får sparken eller inte. Vi lever i spännande tider.

Uppe i sadeln

Igår grejade vi musik till Bulten för första gången på länge, och det gick… bara bra! En ny låt och en skitabra slinga till medeltidsstänkaren Skutsolle (handlar om ond bråd död i vanlig ordning). Pepp! Om vi bara kunde få lite spelningar nu så vore saken biff. Urkult blir inte av, de hade redan bokat fullt. Kanske blir det ett gig i Stjärnsunds smedja, sen har vi sökt till folkrockfestivalen i Segmon och Linköpings folkmusikfestival. Hålller tummarna. Det är mycket musik nu och det känns helt rätt. Har fått mer beröm för sologrejerna också, så jag vill mest bara sitta framför datorn och spela in, skapa god damnit!
På lördag ska jag träffa de gyllene hjortarna för eventuellt medeltidslirande på nåt värdshus i Erborigien (ligger strax utanför Gävle).
Lyssnar fortfarande på Fever Ray, världsbäst (och John, du bor så djäfvulskt långt bort! man hinner ju knappt fram innan man ska vända och åka tillbaka.).
Och det verkar bli Visby i sommar, happiness!

Ringde förresten Leif igår och pratade vevliror, som alltid lät han lite misstänksam i början, sen var man fast. 41 minuter senare la vi på luren. Har beställt lite nya knarrstall och nån sträng iallafall.

Utan

Utan Mp3-spelare försmäktar jag på detta jobb.

Folkdans igår, vissa av damerna är så korpulenta att man inte har valmöjligheten att hålla ett litet avstånd. Man blir deras bosom buddy vare sig man vill eller inte. Ja ja, man slipper frysa iallafall.

Att sova…

…är bra det. Har alltid haft problem med det, inte att somna, det går av sig själv, utan att sova kontinuerligt en hel natt. Jag har nästan alltid vaknat flera gånger per natt vilket iofs inte är nåt större problem då jag lätt somnar om, men ändå…

Den senaste veckan har jag sovit jättebra, kan det bero på att jag får sova bredvid världens babe, eller bara att vi har nya påslakan?

Min stationära dator hemma har dött, det är inte särskilt konstigt då jag misshandlat den i nästan 7 år nu. Som tur är har jag det mesta på en extern hårddisk så nästan inget har gått förlorad. Har pratat med vännen Jonas om hjälp att sätta ihop ett nytt fartvidunder. Blir bra det.

Igår åkte jag till Erik och spelade in tre låtar. Blir bra det med. Snart borde vi kunna åka ut och spela med Bulten, vi har ju bara hållt på i några år…

Ikväll planeras fredagsskrutt, alternativt fredagsgrisande.

Ingen Torsångest här inte!

Spenderade helgen i Torsång igen, och som rubriken antyder var det allt annat än ångest =) Bara mys, böcker, glass, solnedgångar, vattenfyllda silvergruvor, skogar, underbara gamla hus, trevliga nya bekantskaper, massor med fika (nu drar vi åt svångremmen!) och så mycket Elin jag bara kunde få tag på.

Jobbar 9 dagar till, den här kommande veckan ska det bandmötas, jammas lite i parken kanske, se Sofia Karlsson i Stjärnsund och sen åka till Lingbo för att spendera söndagen och måndagen där.

Life is some good shit!

The white danger

Det har inte blivit så mycket skrivande på sistone. Jag är lite tom på lustiga anekdoter just nu, men efter helgen ska jag nog ha samlat på mig några. Ska hem till old pop in an oak ikväll och imorgon kör jag därifrån i den vita faran (en gammal volvo) för att köra de 70 milen ner till Osby. Har efterlyst lite kitschiga sevärdheter på vägen men inte hittat några. Så om nån vet vart mellansveriges största trägrävling står (och om det är i närheten av E4:an) så säg till.

I övrigt är livet rätt skönt just nu. Löneökning (behövde inte ens förhandla om den), släktökning, massor av musik och nya trevliga bekantskaper gör att det känns soligt även när det regnar. Har läst ut Gösta Berlings saga förresten, och gillade den väldigt mycket. Det är t.o.m lite steampunk i slutet. Selma är min nya författaridol, har budat på både Herr Arnes penningar och Troll och Människor på tradera. Och inte blir det sämre av att Selmas spöke enligt rykten ska dyka upp i John Ajvide Lindqvists nya bok Människohamn som släpps om 5 dagar.

Dagar utan glass, godis, chips och läsk: 19.

Helgen utöver basset samt lite till.

I fredags minns jag inte riktigt vad jag gjorde, men har för mig att det var trevligt.

På lördagen begav jag mig till Tunaby utanför Uppsala för uråldriga storasysters 300års kalas. Storasyster var tjock som aldrig för, på frågan fett eller bäbis svarar hon bäbis. Mormor bråkade massor och hotade med stryk, men jag är van och höll garden uppe. Lillasyster hade med sig giftiga, halucinogena plantor från skåne och hade tydligen skaffat pojkvän. En tysk halvperuan som hon hittat i pårökt i en haschbar i Amsterdam, han ska enligt utsago vara 2.13 lång och det enda hår han har på kroppen är enorma polisonger. Blixa for runt mellan far och morföräldrar med något stopp vid smörgåstårtan.

Nog om detta.

For hem till Gävle och pilade upp till Erik för drinkar. Jag fick som vanligt ont i magen, och under en diskussion om tatueringar så hävde jag ur mig att ”det gör minsann lika ont vart man än gör dem”. Så tycker jag ju inte och har aldrig tyckt, men orkade inte styra upp situationen med förklaringen att jag var lite dum i huvudet just då.

På söndagen tittade vi bara på The office. Hur ska det gå för Jim och Pam?

Idag måndag har jag jobbat och blivit indragen i folkmusikaliska intriger. Min lilla folkmusikcirkel kokar (eller sjuder rättare sagt) av missnöje över upplägget och jag verkar ha blivit droppen som fick bägaren… eller om det nu kokar, kastrullen att rinna över. Och de vill att jag ska snacka med högsta hönset och ta tag i det, så jag gör väl det.

Äntligen!

Guillermo del Toro är klar som regissör för The Hobbit. Nu är det bara att vänta till 2011.

Igår, stress. Möte kl. 13 och två timmar framåt. I mina beräkningar skulle jag hinna bra till yogan som börjar 17, men självklart så blev det en massa ”Bara en grej till…” vilket resulterade i att jag fick springa för att hinna med bussen. Väl framme på yogaskolan (ja det är en skola ) så var det bara schyst. Ny instruktör (Mija: Milo Ventimiglia-look-alike:n!) och det börjar kännas att man hållt på några gånger. Jag blev ett med mig själv och leviterade ut genom fönstret och vidare till replokalen.

Repet gick skitdåligt, jag spelade så jäkla fel hela tiden och glömde en massa passager. Sorry för det bandet, det ska förhoppningsvis inte hända igen. Låtarna blir bra iallafall, om vi nu bara kunde få till ett rep med full sättning nån gång.

För övrigt tror jag att jag fastnat i kaffeberoendet igen. Jag dricker bara kaffe på jobbet och på onsdagsspelkvällarna (ca 12 koppar i veckan) men nu har jag huvudvärk på morgonen som går över först efter en kopp. Dags för avgiftning.

Ikväll blir det en rundvandring till biblioteken för återlämning och påfyllning. Förhoppningsvis har de fått in Preacher nr 4 och I am legend (boken). Känner att jag måste ta och vila igen mig lite grand, varje dag har blivit sen den här veckan och 5 timmars sömn per natt är alldeles för lite. Borde göra färdigt min ansökan till Tobo också, men det är ingen idé förns personbeviset dyker upp.

För övrigt har jag nu möjlighet att kontakta Ika i Rutan men är lite nervös. Hon får tydligen en massa nonsensmail hela tiden och man vill ju inte störa sin idol liksom. Det här måste formuleras rätt.

Imorgon blir det 30-årskalas och träff med basset!

Tacka vet jag på Hylands tid!

Då jag nu är officiellt gubbe så har jag vissa skyldigheter. With great gubbighet comes great responsibility.
En gubbes plikt är att klaga. Klaga, gnälla och påstå att det var bättre för.

Here it goes.

Det är inte så mycket som irriterar mig egentligen, på senare tid har jag mest känt att det inte är värt att slösa energi genom att hänga upp sig på småsaker. Kommer jag till tvättstugan och föregående brukare inte gjort rent luddfiltret i torktumlaren så ägnar jag det knappt en tanke.
Men det finns ett område där min vrede inte känner några gränser.

Bussar.

Vi börjar som sig bör, från början.

Försenade bussar
En försenad buss gör mig ilsk. Detta är oftast helt fel från min sida, busschaufförer har ett väldigt tight schema som inte har toalettbesök och annat med i beräkningen. Men t.ex när den första snön kommer så är bussarna nästan helt utan undantag försenade. Det är konstigt, för efter bara nån dag i snöväder så är bussarna i tid igen. De blir lika överraskade av snöns ankomst varje år. Sen har vi de här mystiska bussarna som inte dyker upp alls. De är helt enkelt försvunna, och när någon ringer bussbolaget för att fråga så är de lika förvånade.

Busskortsköpare utan humant behaviour
Det regnar. Bussen anländer likt en uppenbarelse från högre makter. Kylan biter i kinderna men snart får man sätta sig i ett varmt säte och plocka fram sin pocketbok. Men nej, vad är det som händer? Personen som envisas med att kliva på först, ska köpa ett busskort. Jamenvafanihelvitte! Vänta till sist!!! Jag räkande lite på detta och kom fram till att den sammanlagda blötheten i en kö om sju personer ökar med 207% (sant!) om busskortsköparen går in först istället för sist.

Människofobikern
Slutligen, väl inne i bussen kan vi observera den sista vredesföreteelsen. Folk som demonstrativt sätter sin väska på det inre sätet och sätter sig själv ytterst. De som visar att ”jag vill minsann inte sitta bredvid kreti och pleti”. Att öppet visa en sådan rädsla för andra människor är ytterst respektlöst. Om ni nu är så rädda för att någon ska sitta bredvid er, betala för två säten eller åk bil!
Jag har klurat på detta och tänkt att kanske sitter de ytterst för att de lätt bli åksjuka och vill kunna titta ut genom framrutan. Sen har jag skjutit undan den tanken och ilsknat till igen.

Så, nu har gubben hävt ur sig.