Efter gammeldansen igår for vi till vän S för födelsedagsfika. S hade skaffat orm visade det sig. Jag är livrädd för ormar, de är satans avföda och vill sluka hela mänskligheten i sina viga käftar. Elin tycker självklart att de är jättesöta och lekte med den som vilken kattunge som helst. Gömde mig bakom henne och efter lite övertalning rörde jag vid den. Jag var så duktig.
I övrigt har jag fortfarande träningsvärk och många böcker att läsa, det känns bra.
Ridå!
Rörde du vid det? Micke, det var stort. Jag är djupt imponerad! På riktigt.
Den, menar jag. Fast ormar är nästan ”det”!
K: jo, mot bättre vetande kände jag lite på besten. Helst ville jag gömma mig under mina egna skor tills de stoppat in den i terrariet igen.
Jag är paniskt rädd för ormar, blir helt paralyserad när jag ser dem i det vilda. Ut med packet säger jag! Folkront mot orm!
Jag har blivit biten av hundar och klöst av katter, medan de ormar jag träffat på har varit uteslutande fredliga.
kommentaren du lämnade som svar blev ännu roligare eftersom du postade den på MIN blogg där den helt kom bort från sitt sammanhang.