Dagar utan…

Jag har som bekant slutat ätat godis, läsk och snacks. Det går rätt bra, men idag var det nära. På mitt jobb, så fort det vankas gratisfika av nåt slag så beställs det från mässen intill. I alla beställningar så ingår fikabröd/mackor/smörgåstårtor för 12 personer och en läsk. Läsken är till mig, då jag nån gång för tre år sen sa att jag inte drack kaffe.

Idag var det som sagt smörgåstårta på schemat, och således även den där läsken. Vid första anblicken kunde jag motstå den, men blev olidligt törstig för kanske en timme sen och gick in i fikarummet. Och där stod den, Coca Colan, kall, glaset igenimmat, oemotståndlig. Jag hällde snabbt i mig två stora muggar vatten. Jag skvalpar.

Dagar utan godis, chips och läsk: 26

Sofia

Gick och såg Sofia Karlsson igår. Sofia Karlsson är fan bäst. Fem dubbelhakor av fem möjliga.

)))))

Det är inte allt för ofta jag blir så där superimpad av musiker, men igår blev jag det. Det var laidback, sparsmakat och fullständigt lysande. Aldrig förr har jag tyckt att slidegitarr varit så vackert. Aldrig förr har jag blivit så imponerad av en tamburinduell. Har ni chans att se Sofia nån gång på turnén hon är ute på nu så ta den.

Sista dagen innan helg och nästa veckas studioinspelning. Helgen ser jag fram emot, det gömmer sig något väldigt spännande i den på lördagen.

Ska hämta upp en smörgåstårta snart, för en kille ska tackas av här på jobbet.

Ha det bäst vänner!

Sökningar igen

Varje gång nån sökt på nåt annorlunda/wacko/skoj och hittat min blogg som svar så har jag sparat det. Här kommer ett litet kollage som på något sätt får sammanfatta allt so far.

 

The daily Basset

There and back again…

Hej folket!

Åter tillbaka i vardagen efter en lång sejour ner till snapphanarna.
Åkte 06:20 från järbo, sen tuffade det på. Var framme i Osby (15 mil norr om Malmö) nånstans klockan 17. Osby är något av en spökstad, de enda som var ute och rörde på sig var ägarna till Darke Disc. Darke Disc är nån slags skräckfilmsaffär, och vad de gjorde förstod vi inte riktigt. De gick omkring i kostymer och en av dem hade ett basebollträ med sig.

Iallafall, vi packade iordning det mesta och lade oss och sov. Jag låg på en bäddmadrass på golvet och hade ont i höften hela natten. Halv åtta dagen därpå åkte vi igen. I Älmhult hittade vi världens största insexnyckel som vi pose:ade med (bilder finnes: http://bergatroll.bilddagboken.se ). Stannade på några mackar på vägen för att sträcka på oss och försöka hitta kassetter med musik då allt som fanns i pappas bil var en ensam kassett med Lisa Nilsson på ena sidan och… TOMAS LEDIN på andra.

Jag är inte riktigt säker vart mina musikaliska gener kommer ifrån…

Sen vidare mot Traryd, Markaryd, Årarp, Barnarp och Gnubbarp. Det blev mest E4:an hela vägen, fort men tråkigt. Framåt tretiden var vi framme hos Storasyster Terése med familj. Hälsade på nyaste knodden Mayday (hon var misstänkt lik Kuato från Total Recall), brottades med Basset och åt lite grillat. Lastade ur allt (nästan, du glömde nån liten hink, en tesil och lite hårspray lillasyster) och körde de sista 12 milen hem.

Vi hade inga som helst problem att hitta från Gävle till Osby, men när vi kom fram till Gävle och skulle till Andersberg (stadsdel i Gävle) så blev vi helt ställda. Efter några svängar hit och dit hittade vi, det måste varit värmen.

Den kommande veckan blir mestadels musik, ska in i studion på måndag nästa vecka och spela in demon.

Och lite övrigt. Kristina, din blogg har blivit blockad av mitt jobb. Det är alltså inte WordPress som de blockat, utan endast http://thisisversailles.wordpress.com 
Har du något otalt med det stora stålverket? Jag är ledsen iallafall, vart ska jag nu få tag i mina smashing popprinsess-outfit-of-the-day?

The white danger

Det har inte blivit så mycket skrivande på sistone. Jag är lite tom på lustiga anekdoter just nu, men efter helgen ska jag nog ha samlat på mig några. Ska hem till old pop in an oak ikväll och imorgon kör jag därifrån i den vita faran (en gammal volvo) för att köra de 70 milen ner till Osby. Har efterlyst lite kitschiga sevärdheter på vägen men inte hittat några. Så om nån vet vart mellansveriges största trägrävling står (och om det är i närheten av E4:an) så säg till.

I övrigt är livet rätt skönt just nu. Löneökning (behövde inte ens förhandla om den), släktökning, massor av musik och nya trevliga bekantskaper gör att det känns soligt även när det regnar. Har läst ut Gösta Berlings saga förresten, och gillade den väldigt mycket. Det är t.o.m lite steampunk i slutet. Selma är min nya författaridol, har budat på både Herr Arnes penningar och Troll och Människor på tradera. Och inte blir det sämre av att Selmas spöke enligt rykten ska dyka upp i John Ajvide Lindqvists nya bok Människohamn som släpps om 5 dagar.

Dagar utan glass, godis, chips och läsk: 19.

Mayday!

I natt kravlade hon fram, lilla Ella Mayday. Jag har blivit morbror igen!

All that jazz.

Mycket på gång nu. Igår hade jag besök i form av några musikanter som ville ha lite enkla inspelningar, 15 låtar senare var vi klar. Har fortfarande ”Ack du min moder” i huvudet.

Nu på lördag ska jag snöra på mig långåkarskorna, för lillasyster och hennes samling hallucinogena plantor ska fraktas från Osby i snapphaneland till… hmmm, nånstans i Uppland. Det ska bli spännande, det längsta jag kört i ett sträck är 30 mil, så det här dubblar mitt rekord plus lite till.

Låtarna till demon är i stort sett klara, och den 2:a juni drar vi in i studion.

Utöver det så är det bara hur bra som helst

 

Lorenzo och jag.

Jag brukar vara på Betapet ibland, en spelsida där det även finns forum. En av trådarna heter ”Lika som bär” och innehåller således inlägg om vilka personer på Betapet som liknar vilka kändisar. Idag hittade någon min lookalike. Från och med nu vill jag att ni kallar mig Lorenzo. Lorenzo Lamas.

 

Och en klassiker i repris.